Alkohol?
Jag funderar allvarligt på att sluta dricka alkohol. Jag har kommit till en punkt där jag inte ser någon mening med det. Visst, man mjukas upp lite och har lättare att prata med människor, men är det inte bättre att lära sig att vara sig själv när man är nykter istället?
Sen kan man ju också påstå att det är gott, men ärligt talat; hur gott var det egentligen första gången du drack? Och andra gången, osv. När man har druckit tillräckligt mycket känner man till slut att det inte är äckligt längre för man har vant sig. Smaken blir väl neutral, och sen lär man sig att tycka om den. Jag kan jämföra det med min farmors traditionella grönkålssoppa som hon gör varje jul. När jag var yngre tyckte jag att den smakade piss. Skulle hon få för sig att inte laga den nu så skulle jag brista ut i gråt för den är så god. Skillnaden mellan grönkålssoppa och alkohol är väl att soppan åtsminstone är nyttig. Om man vill dricka något som är gott så finns det massor med alkoholfria alternativ som är mycket godare.
Det krävdes väldigt många öl innan jag lärde mig att uppskatta smaken. Vin klarar jag fortfarande inte av. Vitt vin går ner men rött vin är fruktansvärt. Vodka behöver jag väl knappt nämna.
Ingen uppmanar någon annan att röka,(möjligtvis på fyllan i så fall), snarare tvärtom. Att röka är livsfarligt heter det. Men om man inte vill dricka alkohol så är det konstigt och nykterister blir ständigt ifrågasatta. Den första cigaretter smakar skit, den andra likaså. Det krävs väldigt många cigaretter innan man tycker att det är gott, och det är anledningen till att jag aldrig har börjat. Varför ska man göra något som absolut inte ger något positivt och som dessutom smakar äckligt? Att börja röka pga grupptryck är svagt i mina ögon, att man är så beroende av hur andra uppfattar en att man gör något som skadar en själv. Och detsamma gäller alkohol, så jag är verkligen inte bättre själv.
Detta är lite funderingar som jag har nu. Jag slutar kanske inte helt med alkohol, en öl då och då är ändå ganska gott. Jag kommer nog inte att dricka på samma sätt som innan.
Sen kan man ju också påstå att det är gott, men ärligt talat; hur gott var det egentligen första gången du drack? Och andra gången, osv. När man har druckit tillräckligt mycket känner man till slut att det inte är äckligt längre för man har vant sig. Smaken blir väl neutral, och sen lär man sig att tycka om den. Jag kan jämföra det med min farmors traditionella grönkålssoppa som hon gör varje jul. När jag var yngre tyckte jag att den smakade piss. Skulle hon få för sig att inte laga den nu så skulle jag brista ut i gråt för den är så god. Skillnaden mellan grönkålssoppa och alkohol är väl att soppan åtsminstone är nyttig. Om man vill dricka något som är gott så finns det massor med alkoholfria alternativ som är mycket godare.
Det krävdes väldigt många öl innan jag lärde mig att uppskatta smaken. Vin klarar jag fortfarande inte av. Vitt vin går ner men rött vin är fruktansvärt. Vodka behöver jag väl knappt nämna.
Ingen uppmanar någon annan att röka,(möjligtvis på fyllan i så fall), snarare tvärtom. Att röka är livsfarligt heter det. Men om man inte vill dricka alkohol så är det konstigt och nykterister blir ständigt ifrågasatta. Den första cigaretter smakar skit, den andra likaså. Det krävs väldigt många cigaretter innan man tycker att det är gott, och det är anledningen till att jag aldrig har börjat. Varför ska man göra något som absolut inte ger något positivt och som dessutom smakar äckligt? Att börja röka pga grupptryck är svagt i mina ögon, att man är så beroende av hur andra uppfattar en att man gör något som skadar en själv. Och detsamma gäller alkohol, så jag är verkligen inte bättre själv.
Detta är lite funderingar som jag har nu. Jag slutar kanske inte helt med alkohol, en öl då och då är ändå ganska gott. Jag kommer nog inte att dricka på samma sätt som innan.
Kommentarer
Trackback
