Allt detta prat om silveriskar

En hemsk sak har slagit mig. Om jag skulle halka på en silverfisk och dö så skulle det ta ett tag innan nån märkte det. För jag bor ju alldeles ensam! Förutom silverfiskarna då, men de är inte kapabla att göra så mycket annat än att springa omkring och se äckliga ut. Och på tal om silverfiskar så var det en som sprang runt på min ARM igår! Inte ens min egen kropp är befriad från dessa proteinrika urtidsdjur. Usch. Jag kan säga att den silverfisken gick en brutal död till mötes. Iofs har alla silverfiskar i mitt hem det ödet. Det vill säga om jag får syn på dem. Igår var det en liten jävel som slapp undan min grymma behandling, den hann smita under sängen innan jag hann spreja den. Man kan ju bara hoppas att det var samma silverfisk som senare sprang på armen.

Idag har jag varit hos mamma och ätit grillat kött. Mmmm kött, jag älskar kött! Jag ska ta med mig resterna hem :D Maya, Daniel och lilla Gwen var här också. Det är alltid trevligt att träffa dem :)

Förresten så är det troligare att jag halkar i badkaret och inte på en silverfisk.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0